Tärningsspelaren

Tärningsspelaren av Luke Rhinehart (pseudonym) har jag länge tänkt läsa, kom jag på när den dök upp framför näsan på mej på biblioteket. Kunde det vara en slump?

Nåja, jag lånade den och gav mig i kast med att läsa de tätt skrivna sidorna. Till en början mycket road av den humoristiskt insiktsfulla skildringen av en yrkesarbetande pappas småbarnsliv. Efter en stunds läsning kändes tärningens värld inte längre så roande, och till sist var berättelsen helt absurd och jag ögnade mej igenom de sista kapitlen.

En bok som (iallafall ibörjan) gav tankar om samhällets styrning och våra begränsningar, vilket var givande. Men jag sitter här med en olustig känsla och kommer inte att rekommendera den vidare.

Betyg: 2+

Från Wikipedia:
Tärningsspelaren (The Dice Man) ... handlar om hur psykiatrikern Luke Rhinehart börjar fatta alla sina beslut genom tärningsslag.

Boken är känd för att vara kontroversiell, med ett stark anti-psykiatrisk tema, och för sin skildring av livssynen under det tidiga 1970-talet. Boken har fått stark kritik på grund av dess lättsamma inställning till många kontroversiella frågor, t.ex. våldtäkt, mord och sexuell utlevnad.