Sorgesång av Siri Hustvedt var en präktig bok. En enormt duktig författare som skriver bra, bygger upp historien bra o.s.v. Men det känns ändå inte riktigt bra. Kanske för att det är mycket drömmar och tillbaka blickar. Förmodligen försöker hon sig på en psykoanalytisk vinkling i berättelsen.
Ett varningens finger till er som, liksom jag, gärna läser ut ett kapitel innan boken läggs undan: det finns inga kapitel i boken!
Betyget blir en 3:a.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar