Och jo, ja. Man kan ju förfasa sej över fusket med maten. Över att storföretagen tjänar så mycket pengar på att lura oss. Men jag väljer att inte göra det, och istället fortsätta välja produkter enligt samma kriterier som tidigare. Eftersom vi har störst makt med plånboken.
Det här tänker jag på när jag handlar:
- Lax: att det latinska namnet är Salmon salar.
- Socker: gärna lättsockrat, men aldrig några sötningsmedel
- Korv: Andelen kött, och produkten ska ha korv i namnet.
- Kyckling: svensk.
- Kött: svenskt
- Färdigmat och halvfabrikat: köper jag så gott som aldrig. Köttbullar några gånger om året kanske.
- Ekologiskt och rättvisemärkt köper jag ofta.
- Transfetter: försöker jag undvika
Creme Fraiche och grädde: av ekonomiska skäl köpte jag tidigare burken med 40% fett och använde mindre istället. Enligt boken är det så man bör göra eftersom lättprodukterna är så processade. Matlagningsgrädde använder jag ytterst sällan.
Sedan skulle man ju kunna lägga energi på
- glass
- bröd
- kex
Men eftersom vi äter gröt till vardags och inte är några storkonsumenter av varje sig glass eller kex köper vi det vi är sugna på när vi väl handlar.
Det jag tänkte lägga till i min lista efter att ha läst boken är E621 som är en smakförstärkare och enligt författaren innebär att maten processats så mycket att den inte längre smakar det den ska smaka.
Kanske borde vi byta ut Lätta mot Bregott. Men Bregott är så svårbrett.
Och pressad skinka känns inte längre så trevligt att ha på mackan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar